Körsbärsträden stod i full blom då Arne steg av planet på O´Hares flygplats. Två timmar tog det genom tullen och sen bar det av till Arlington Heights och hem till Lennart och Yvonne. En vecka var han där och hann med att träffa alla Lennarts barn med familjer – hade många fina samtal och diskussioner med Lennart själv då de inte var ute och förlustade sig på diverse restauranger. Lennart är sjuk men han hängde med i svängarna “bara jag får lägga mej på kvällen går det bra”, sa han. “Eller vila då och då.
”
Varje år – när han och Yvonne semestrat ute på landet – har alla de här samtalen mellan Arne och Lennart hört till den dagliga rutinen. I år blev det Arnes tur att korsa Atlanten – en pärs med 30 centimeter för fot-exercis i 15 timmar.
Här dagsfärska bilder från USA familjen.
Visst ser Arne överförtjust ut bland släktingar och stora skaldjur. Tillsammans med Jörgen, Lennart Yvonne, Jenny Julie och Dale. Innan veckan var slut hade han träffat Jan, Jackie – varit på Jennys arbete – beundrat utsikten från Julie och Dales hus, fått bild på svägerskorna Julie och Jackie i Lennarts arbetslya, där Julie färdigställer en släktbok – på engelska och sett var Jörgen och Amy med dito tvillingar bor. Allt gick med högoktanig fart!
Några “nära bilder” från Lennart hus
Arne hamnade också på äkta tornerspel med riddare och falkenerare, fick ha krona på huvudet och äta mat med fingrarna alltmedan de hejade och skrek på sina riddare.
Här hemma i Sverige satt jag och kom ihåg alla osannolika historier som jag och Lennart har delat och tänkte på de ynkliga små djupfrysta räkor, som låg och tinade i vasken - men var faktiskt nöjd med att inte hade behövt tillbringa 15 timmar i luften med 30 centimeter att röra mig på. Livet handlar om val och jag stannade på marken och använde telefonen.
Mejl från Julie:
SvaraRaderaHejsan!!!!
Jag forsoker pa Svenska och hoppas att det kommer ratt : ) Tack Arne sa mycket for att du kom och besokde oss alla. Jag vet att det va inte latt och att det va ocksa en "sacrifice" for du med Gunnel. Det var verkligen kul for alla, especielt Pappa. Det kanns lite tomt utan att ha Arne i deras hus. Konstigt hur man kan vana sig pa nat sa fort! Jag alltid blir lite ledsen nar vi lamnar Sverige och nu nar Arne behovde aka hem. Vi alskar ni sa mycket och onskar att vi kunde traffas mer.
Tack igen! Tack, Tack, Tack!!!! Din besok betyde mycket for oss!
En Stor Kram!!!!
Julie